har så otroligt mkt i mitt huve. vill bara kunna skrika ut till hela världen och till mina nära och kära över hur ja mår. men de finns inte många som förstår. låser in mig i min lägenhet. och funderar över allting. händer inte så speciellt mkt om dagarna för mig. magen är ju paj fortfarande efter snart 2 månader. bor i åby ingen kommer och hälsar på. redan då vet man ju hur mkt man betyder för sina vänner. de är så otroligt mkt jag vill få ur mig. men kan inte säga något. en sak är säker de är att dom senaste nätterna ja lagt mig i sängen och stängt av allting, då börjar tårarna rinna, finns så många personer jag saknar i mitt liv.  förr i tiden man alltid kuynde hitta på något. men nu har ja växt upp och mognat lite jämfört med mina vänner som fortfarande står kvar och stampar på samma ställe. tror inte de finns någon som förstår vad de är ja försöker säga.

jag dricker inte för ja tröttna på de när ja flytta ifrån mina vänner. har inte samma humor som dom längre. så fort ja ser dom göra något, så ställer ja mig och undrar va dom håller på med. när ja är med alla dom och festar så är ja alltid nykter och har kul ändå, men de blir som om att ja iida är nykter hon kan ta hand om oss sen. och de är ja så otroligt trött på.de är ingen av er som kommer och hälsar på mig då ställer ja mig frågan till mig som ja göra varje dag, varför kan dom inte komma hit, ja har till och med sagt att ja kan betala bensin och allting sånt men dom kommer inte. då är de ju någonting som är fel. då undrar jag, vad betyder ja för er? ni säger att ni bryr er om mig och allting sånt. men de duger inte ens att ta upp telefonen och ringa och fråga hur ja mår. eller slänga iväg ett sms. hur svårt kan de vara.

Sandra och Petra, ja älskar er två så otroligt mkt att jag skulle kunna göra vad som helst för er två ni är mina syskon, visst vi har inte kvar samma relation som vi hade förr i tiden, vi alla har vuxit i våra egna takter. men vill bara säga till er att ni är dom som verkligen har funnits där för mig och jag funnits för er. och vi alla göra våra tabbar ibland. men vill bara att ni ska veta att jag saknar er så otroligt mkt.

Emelie, du är min tvillingsjäl vi bor inte när varandra önskar du och thor kan flytta hem till mig. skulle kunna ge er allt fall ja kunde. jag älskar er 2 så otroligt mkt. önskar man kunde spola tillbaka tiden till då de var du och jag hela tiden varje dag. saknar våra tider med varandra hela tiden. nu blir de ju lite annorlunda eftersom vi har en liten thor i bilden nu oxå så då kan de bli lite att de ska vara som förr. men de kommer att funka. jag kommer göra allt för din lille son som ja kan. tant iida tar hand om dig. vet att jag alltid kan höra av mig till dig fall de är någonting. men så fort vi pratar vill ja bara höra din röst och börja gråta, för ja saknar dig så otroligt mkt.

vill kunna få ordning i mitt liv, men de går inte för ja har så otroligt mkt att tänka på. jobv cohachen hit och dit, klarar inte av att åka någonstans pågrund av magen då blir ja inlåst i lägenheten. då blir ja fast i åby. så ska kanske börja söka lägenheter i stan så ja kommer närmanre mina syskon som betyder så otroligt mkt, för då behöver ja bara gå dit. har alltid varit den som har vart en liten bodyguard för mina syskon, har alltid varit sån, och de känns fel att jag bor sån bit ifrån er, för då kan ja inte beskydda er. vet att ni kan klara er sjävla. men ja kan inte rå för att jag är den jag är. finns ingenting som kommer att kunna ta er ifrån mig.

finns så mkt mer ja vill kunna få ur mig men klarar inte, sitter bara och gråter hela tiden nu.
får ta den en annan dag. nu blev de otroligt långt.